Så identifierar och åtgärdar du sprickor i betongplattan

Sprickor i en betongplatta oroar många, men alla kräver inte stora ingrepp. Den här guiden hjälper dig att förstå orsakerna, bedöma riskerna och välja rätt åtgärd – från enkel tätning till insatser som hindrar fortsatta skador.

Varför uppstår sprickor – och när ska du agera?

De flesta plattor får sprickor någon gång. Många är krympsprickor från uttorkning och är mest ett estetiskt problem. Andra tyder på rörelser i undergrunden, fuktbelastning eller brister i utförandet. Nyckeln är att avgöra om sprickan är stabil eller aktiv och om den kan leda in vatten eller påverka bärigheten.

Bedöm bredd, djup, riktning och läge. En hårfin spricka nära en sågskuren fog är ofta ofarlig. En genomgående, fuktig spricka tvärs över rummet kräver mer analys. I källare och garage är fukt och dränering särskilt viktiga faktorer.

Vanliga orsaker – från mark till betongrecept

Sättningar i marken uppstår när underlaget inte är tillräckligt packat eller när belastningen förändras. Tjällyft vid bristfällig dränering och isolering kan få plattan att röra sig säsongsvis. Punktlaster, som bilhjul i garage eller tunga maskiner, kan också skapa lokala sprickor om betongen är tunn eller saknar tillräcklig armering.

Krympsprickor beror på att betong krymper när den torkar. För högt vatteninnehåll, snabb uttorkning och för få rörelsefogar (sågade fogar) ökar risken. Temperaturväxlingar orsakar expansions- och krymprörelser som behöver tas upp av en rörelsefog – en flexibel fog som avlastar plattan. Långvarig fukt kan dessutom påskynda karbonatisering, vilket minskar betongens alkalitet och kan leda till armeringskorrosion om sprickan nått ner till järnen.

Diagnostik steg för steg

Börja systematiskt. Dokumentera med foton och datum, och markera sprickans ändar med en penna för att se förändringar över tid.

• Mät bredden: Hårfina sprickor är under cirka 0,3 mm. Över 0,5 mm kräver ofta åtgärd.
• Kontrollera rörelse: Sätt ett tejp med markering över sprickan och följ upp efter 2–4 veckor. Spricker tejpen eller flyttar sig markeringen är sprickan aktiv.
• Bedöm djup: Skrapa lätt – är sprickan endast i ytan eller går den genom plattan? Ljudtest med hammare kan avslöja urholkade partier.
• Fuktstatus: Leta efter mörka fläckar, saltutfällningar och uppfuktning. En enkel plastfolietest kan indikera uppstigande fukt. Vid golvbeläggningar krävs ofta fuktmätning i betong (RF).
• Omgivning: Notera nära rörgenomföringar, avlopp, vägganslutningar och utvändiga dräneringsproblem. Kontrollera stuprör, marklutning och eventuella läckage.

Kontakta fackman vid snabba förändringar, buktande golv, misstänkt armeringsrost (rostfärgade ränder) eller om sprickor uppstår tillsammans med dörrar/fönster som kärvar.

Val av åtgärd – rätt metod för rätt spricka

Välj metod efter spricktyp och orsak. Reparera inte ytan utan att först hantera fukt och rörelser, annars kommer sprickan tillbaka.

• Hårfina krympsprickor: Rengör, dammbind ytan eller applicera en diffusionsöppen ytbehandling. Syftet är att hindra smuts och fuktinträngning.
• Stillastående sprickor upp till cirka 0,5 mm: Slipa ett grunt V-spår längs sprickan, dammsug noga, prima och fyll med cementbaserad reparationsmassa. Släta med murslev och eftervattna enligt produktanvisning.
• Rörliga sprickor och övergångar mot väggar/trösklar: Skapa en rörelsefog. Fräs ur och montera baklist, prima kanterna och fyll med flexibel fogmassa (till exempel polyuretan- eller MS-baserad) som kan ta upp rörelser.
• Genomgående, läckande sprickor: Stoppa vatten med polyuretaninjektering som skummar och tätar, följt av strukturell injektering med epoxi eller reparation med högpresterande bruk. Kräver ofta fackkompetens.
• Sättningsrelaterade sprickor: Åtgärda grundorsaken – förbättra dränering, säkra marklutning från huset och överväg markstabilisering. Reparation av sprickan görs först när rörelserna avstannat.
• Armeringspåverkan: Misstänker du korrosion, bila rent till friskt stål, passivera armering och bygg upp med reparationsbruk med god vidhäftning. Låt gärna en konstruktör bedöma bärighet.

Generell arbetsgång vid spricklagning: Avgränsa arbetsområdet, dammfri rengöring (industridammsugare), mekanisk uppruggning, primer för vidhäftning, fyllning och noggrann eftervård. Håll temperaturen inom rekommenderat intervall och undvik drag som torkar för snabbt.

Kvalitetskontroll och eftervård

Kontrollera vidhäftning genom lätt skraptest efter härdning. Inspektera om fyllningen sjunkit och komplettera vid behov. Lägg en rätskiva över lagningen för att säkerställa planhet, särskilt inför beläggning som klinker eller matta.

För cementbaserade lagningar krävs fukthållning i början – täck med plast eller fukta enligt anvisning. Undvik tung belastning tills full styrka uppnåtts. Fortsätt med säsongsvisa kontroller: följ sprickmarkeringar, titta efter nya fuktfläckar och se över utvändiga vattenavledningar. Håll stuprör, dräneringsbrunnar och marklutning i gott skick för att minska fuktbelastningen på plattan.

Vanliga misstag och säkerhetsåtgärder

Flera problem beror på fel metod eller bristande förarbete. Undvik dessa typiska missar:

• Att laga en rörlig spricka med styvt, sprött material utan rörelsefog.
• Att hoppa över primer och dammfri rengöring – vidhäftningen blir dålig.
• Att reparera ytan utan att först åtgärda dränering eller läckage.
• Att gjuta på nytt utan sågade fogar som tar upp krympning.
• Att arbeta vid för låg eller hög temperatur, vilket påverkar härdning och hållfasthet.

Säkerhet vid arbete i betongmiljö är viktigt. Använd andningsskydd P2/P3, skyddsglasögon, handskar och hörselskydd. Koppla elverktyg till dammklassad industridammsugare och ventilera vid användning av epoxi/PU-produkter. Lokalisera el- och vattenledningar innan bilning eller sågning, och arbeta ergonomiskt med knäskydd och avlastning.