Fasadrenovering av putsfasad med spricklagning och omputsning i Brevik, Lidingö

Putsfasader på villor och mindre flerbostadshus i Brevik, Lidingö behöver ofta ses över när hårfina sprickor börjar släppa in fukt, när bompartier uppstår eller när tidigare lagningar har annan hårdhet än den omgivande putsen. I den här typen av arbete tas skadat putsskikt ned, underlaget kontrolleras och fasaden byggs upp igen med spricklagning, armering och omputsning som passar husets ålder, detaljutformning och utsatthet för slagregn och kustnära väder.

Beskriv ditt projekt

Så genomförs spricklagning och omputsning på putsfasad i Brevik, Lidingö

Fasadens skick bedöms först från sockel till takfot. Sprickor kartläggs efter typ, där krympsprickor, rörelsesprickor kring hörn och öppningar samt släpp i putsen hanteras på olika sätt. Ytor som låter ihåliga vid knackning markeras och lös puts bilas eller huggs ned till fast underlag. På äldre hus förekommer kalkcementputs i flera skikt, medan senare fasader oftare har hårdare cementrik puts. Det spelar stor roll för val av reparationsbruk, eftersom en för hård lagning kan ge nya sprickor och fuktrisk i angränsande partier.

Underlag, rensning och förbehandling

När skadade partier öppnas upp rensas damm, salter och lösa kanter bort. Underlaget fuktas före putsning för att bruket inte ska bränna fast för snabbt, särskilt under torra och blåsiga dagar nära vattnet. Finns sprickor i murverk eller skivmaterial bakom putsen kontrolleras bärigheten innan nya skikt läggs på. Vid övergångar runt fönster, dörrar och anslutningar mot plåt behövs ofta extra omsorg, eftersom just dessa punkter brukar ta upp rörelser och vattenbelastning. Nätarmering bäddas därför ofta in lokalt i ett grundningsskikt för att fördela spänningar över lagningen.

Putssystemet byggs sedan upp i rätt tjocklek. Mindre lagningar kan ligga på 5 till 10 mm, medan större partier ofta kräver grundningsbruk och ytputs i sammanlagd tjocklek runt 15 till 20 mm. Struktur och kornstorlek anpassas till befintlig fasad så att ytan inte bryter av mellan gammalt och nytt. På fasader med stänkputs, rivputs eller slätputs behövs olika verktyg och olika tidpunkt för efterbearbetning. Torkning får ske lugnt. För snabb uttorkning, direkt sol eller slagregn kan påverka vidhäftning och kulörskillnader.

Hitta rätt hjälp för arbetet

Detaljer som styr hållbarheten

Ett hållbart resultat sitter sällan bara i själva putslagningen. Bleck, droppnäsor, fönsteranslutningar och mötet mot sockel behöver fungera ihop med den nya ytan. Om vatten leds in bakom putsen fortsätter skadorna även om fasaden ser tät ut direkt efter åtgärd. Därför ses ofta plåtavtäckningar, fogar och avrinning över samtidigt. Sprickor vid balkonginfästningar eller vid skarvar mellan olika material kräver särskild uppmärksamhet, eftersom rörelser där återkommer över tid.

Ytskikt och kulör

När putsen har härdat färdigt avslutas arbetet ofta med diffusionsöppen fasadfärg eller genomfärgad ytputs, beroende på befintligt system. Silikatfärg används ofta på mineraliska underlag där hög ånggenomsläpplighet behövs, medan silikonhartsfärg kan väljas där smutsupptagning och slagregn är återkommande frågor. Kulören provas mot flera väderstreck eftersom samma nyans upplevs olika i skugga och starkt ljus. Ställning och väderskydd planeras så att arbetet kan ske inom rätt temperaturintervall och med jämn härdning över hela ytan.

Kontroller och krav under arbetets gång

Ställning, fallskydd och arbetszoner hanteras enligt Arbetsmiljöverkets regler, och underlag för putsning kontrolleras så att rätt bruk används på rätt väggtyp. På byggnader där fasadändringen påverkar utseendet kan Boverkets byggregler, BBR, och kommunala krav på varsamhet få betydelse för hur detaljer och ytstruktur återställs. Fuktkänsliga partier runt sockel och marknivå följs noga upp, eftersom saltsprängning och uppsugande fukt annars snabbt påverkar en nyputsad yta. Målet är att fasaden ska få tillbaka sin sammanhållning, sitt skydd mot nederbörd och ett uttryck som passar husets karaktär.

Skicka din förfrågan